Då allt fler öppnar ögonen för dagens klimatsituation ökar intresset för förnyelsebar energi. Idag finns det långt utvecklade vindkraftverk med horisontell rotor medan typen med vertikal rotor inte är speciellt utbredd. De flesta vindkraftverken är väldigt stora och ej anpassade för privat bruk. Genom förstudier, idegenereringar och beräkningar har tre nya typer av vertikala vindkraftverk utvecklats för att konkurrera med dagens vindkraftverk för privat bruk..

Syftet med den här studien är att ta del av några föräldrars och pedagogers tankar kring integrering av elever med Downs syndrom i grundskolans verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta personer, fyra föräldrar och fyra pedagoger. Intervjuerna har genomförts i två olika kommuner. Utifrån genomförda intervjuer framkommer det att alla deltagare är av den uppfattningen att integrering fungerar bra och påverkar eleverna positivt. Både föräldrar och pedagoger är av åsikten att den integrering de har erfarenhet av har fungerat nästintill optimalt.

Syftet med vår fallstudie, är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i särskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna är vår fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i både särskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala områden i vår undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi använt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att få en egen uppfattning om det som berättats. I resultatet redovisas alla våra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla våra respondenter är positiva till integrering i den mån det är möjligt.

Bakgrund: Basket har spelats under många år och sporten utvecklas hela tiden för att bli snabbare och mer effektiv. Spelarnas fysik måste hela tiden förbättras för att de ska kunna hänga med i det nya snabbare spelet. Tester på spelares fysiska förmågor utförs med jämna mellanrum av forskare och inom idrottsklubbar, för att utvärdera spelarnas fysiska prestationer, såsom stretch-shortening-cykeln. Syfte: Att undersöka vertikal hoppförmåga hos dambasketspelare. Metod: Fyra olika hopptester har utförts på dambasketspelare från tre divisioner.

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering.

Mitt syfte med uppsatsen är att se hur bibliotekarier som arbetar dagligen med invandrargrupper, ser på sitt uppdrag med att främja integration samt hur arbetet med programaktiviteter kan ligga till grund för integrering. I undersökningen intervjuas 4 bibliotekarier på 3 biblioteket som arbetar mycket med integrering och invandrare som användargrupp. I resultatet framkommer det att arbetet med programaktiviteter kan främja integrering eftersom det bjuder in till både dialog och deltagande.  Dock anser bibliotekarierna att det är möjligt att göra integrering till en del utav varje arbetsmoment som sker på biblioteket..

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock säga att det hänger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel är det intressant att styra kunskaper så att de blir en resurs för företaget via knowledge management. Vårt syfte är att undersöka hur styrsystem förhåller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem påverkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredställande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

SAMMANFATTNINGUnder det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats väldigt mycket om integrering av grundsärskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt ämne i många år blev vi uppmärksamma och nyfikna på vad lärare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. Vårt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlägga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsärskolan. Vi har tittat på vad forskning och vad skollag och läroplan menar och anser om en skola för alla där integrering äger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, på en skola i vardera av de tre kommunerna.

SammanfattningBegreppet integrering är något man ständigt kommer i kontakt med i skolans värld. Men vad innebär integrering? Och vad är skillnaden mellan integrering och inkludering?När man behandlar dessa begrepp hamnar man ständigt inom det specialpedagogiska fältet. I den specialpedagogiska forskningen finns det två perspektiv som är framträdande, dessa är det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det är det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Det primära syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som används i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser på integrering av autistiska barn. För att ta reda på detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi även gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer från tre olika yrkesgrupper. Detta för att få mångfald och olika perspektiv på vår problemformulering. De resultat vi kommit fram till stämmer förhållandevis väl överens med den litteratur vi tagit del av.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler.

Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning..

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhälle kan vi observera att många produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering är två fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats är att studera vilka effekter som NAFTA har haft på handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsområdet även har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i många delprocesser, med olika faktorintensiteter.